En global pandemi, en ekonomisk kris och en utbredd social oro. Bortsett från det uppenbara hälsohot som Covid-19-krisen innebär, så har det senaste året slagit hårt mot folkhälsan i mer än en bemärkelse – och det som oroar är att se så många företag och anställda gå på knäna. 

I samband med att många bolag drar ned på kostnader minskar även rekryteringen av personal – både anställda och konsulter. Tyvärr är det sällan arbetsbelastningen anpassar sig och håller samma nivå som anställningsgraden – ett ojämnt förhållande som leder till att vikten på de anställdas axlar blir betydligt högre. 

Det är inte sällan som vi hör personer i vår omgivning uttrycka att de är “tre personer som gör fem personers arbete” och det är tydligt att vi parallellt med en global pandemi även behöver handskas med en epidemi av stress. Studier visar exempelvis att så mycket som 75 procent av anställda i USA och närmare en tredjedel av anställda i stillahavsområdet rapporterat symtom på utbrändhet. Även i Europa syns allt fler fall av det som går under benämningen “pandemitrötthet” och i Sverige stod stressrelaterade sjukskrivningar för 41 procent av alla sjukfall under det första kvartalet 2020. 

Även om vi har mycket att tacka tekniken för – som snabb och enkel kommunikation och underlättande av samarbeten – bidrar den även till att gränserna mellan jobb och fritid suddas ut. Arbetet slutar inte alltid när passet gör det – och anställda kan förväntas svara på telefonsamtal mejl och meddelanden i jobb-chatten även under sin lediga tid. 

Det här är dock inget som enbart drabbar medarbetare – även företag drabbas hårt när arbetsbelastningen blir övermäktig. När arbetsmiljön försämras, drar den med sig både leveranssäkerhet och lönsamhet i fallet. 

Någon har sagt att stress inte uppstår när det går för fort, utan tvärtom, när det går för långsamt. Kösituationen är ett välkänt exempel. Nu under pandemin upplever många just att de sitter fast bakom sina skärmar med krympande möjligheter, längre ifrån sina kollegor och med plötsligt otydliga arbetsuppgifter och en växande osäkerhet om hur framtiden kommer att te sig. Som chef finns både ansvar och möjligheter att motverka detta. Här är några fokuspunkter för mindre stress och bättre flow:

• Gör medarbetarna delaktiga i beslutsfattandet  
   
• Skapa/formulera tydligare ramar, riktlinjer och rollbeskrivningar 
   
• Variera/rotera arbetsrollerna – motverka monotoni 
   
• Tydligare feedback – inte minst viktigt att visa uppskattning för goda insatser 
   
• Frihet under ansvar – om ovanstående punkter efterlevs stärks möjligheterna att själv kunna disponera sin tid och samtidigt tillföra större värde till företaget

Man brukar säga att varje kris leder till något gott – och jag tror inte att det vi upplevt det senaste året är ett undantag. Organisationer och företag har möjlighet att göra mer än att bara ta sig igenom krisen i strävan efter att återgå till gamla rutiner. Som jag skrivit tidigare kan pandemin leda till positiva förändringar i allt från arbetssätt till företagsstrukturer.

Samtidigt som det – såklart – finns en stor osäkerhet i att introducera och implementera något nytt, finns också möjlighet att bygga vidare på det som åstadkommits under pandemin. Mer flexibla arbetsmodeller och arbetssätt, kortare ställtider, minskad byråkrati, investeringar i personal och antal anställda samt snabbare beslut är några positiva effekter av att tvingas ur invanda mönster, som redan börjar ta form. Dessa och många fler är saker vi snabbt blivit bättre på – ofta utan att tänka på det. 

Nora Gunneng,
Managing Director, Hays Sweden

Läs fler blogginlägg